Tidigare aktiviteter 2026
Fikaträff på Hälls Café 2026-05-12
Säsongens sista medlemsmöte hölls i anrika konditorilokaler, Hälls på Olaigatan 17. Här har varit konditori ända sedan Centralpalatset uppfördes 1913. Då hette det Lisa Törnells konditori, men 1920 skulle Enar Häll ta över. Sedan en längre tid är det nya ägare, men namnet lever kvar.
Arrangemanget anordnades tillsammans med PRO och Hjärta till hjärta, där Birgitta Wallbom är engagerad. Hon är dessutom medlem hos oss och har hållit studiecirklar kring våran kafébok under våren, och även förra året.
De församlade fick gott och väl plats på den stora övervåningen och Sällskapets ordförande hälsade välkommen, samt drog en del historia om Hälls. Det kommer också kunna läsas i vårt kommande medlemsblad som kommer i augusti, där ett kapitel skrivet av Lennart Westesson innehåller en lista över anrika Örebrokonditorier. Den som vill vara säker på ett sådant blad kan swisha 150 kr redan nu, till 1231 79 79 01.
Efter det inledande anförandet tog Birgitta Wallbom över och kåserade över roliga och intressanta avsnitt i kaféboken. Hon påpekade bl.a. att förr var det vanligt att föreningar bildades på kaféer och konditorier. Man hade inte råd att hyra lokal, och att träffas hemma hos medlemmarna var otänkbart p.g.a. trångboddheten.
Två långväga gäster var från Hjo, Ola Pettersson och Magdalena Wirén. Ola skänkte en del gamla bilder till Sällskapet och även bifogade tidningsurklipp. Magdalena berättade om sina föräldrar som hade anor inom Örebros konditorirörelse. Hon hade inte kommit till om det inte varit för konditorier i staden.
Rolf Jansson, boendes i byggnaden Centralpalatset, kunde tillägga att dagens unika 40-talsmöblemang kommer från Klaessons möbelfirma i Fjugesta, som han skrivit en bok om.
Många kafé- och kondisminnen berättades av både Jan-Åke Siljeström och andra. En del hade dessutom arbetat på konditorier, som Torbjörn Stridfält och Bo Breew.
Sällskapets ordförande plockade fram mobiltelefonen och spelade upp sju låtar som kunde höras ur 50- och 60-talets jukeboxar. Dessa fick även utgöra ett musikquiz och många hade kläm på artister som Jerry Lee Lewis, Monika Z, Del Shannon, Edith Piaf, Louis Armstrong och Peggy Lee. Mats Hjälmroth visste till och med att den sistnämnde hade ett annat namn och härstammade från Norge.
Samtalsämnena gled från kaféminnen in på musik och senare även berömda örebroare. Det verkade som att alla deltagare var nöjda och belåtna, särskilt de tre lag som kom överst på prispallen i tävlingen. Kaféboken var förstapris och den finns fortfarande i handeln och hos SGÖ.
Kanske att detta var starten på en tradition? Många hade en önskan om det, och nästa gång kan man ju ha andra intressanta teman.
Stadsvandring i arkeologins tecken 2026-04-27
Vårt sällskap hade tillsammans med föreningen Arkeologi och historia ett gemensamt event på måndagskvällen.
Guidningen utgick därifrån och letade sig förbi slottet och in på Köpmangatan.
Vi gick en bit på de få meter som finns kvar av denna urgamla gata och kom fram till dagens Köpmangatan vid Stortorget. Där i hörnet låg ett tidigare rådhus från 1500-talet. I kvarteret Bromsgården hade man gjort väldigt mycket fynd vid den största utgrävningen 1978, bland annat en bit kavelbro som ingått i den gamla huvudgatan.
Många frågor från den intresserade publiken gjorde att promenaden tog ca en och en halv timme. Det hela var väldigt uppskattat och önskemål fanns om en repris om några år.
Kartor 2026-02-11
Nästan 60 personer hade valt att delta på Sällskapet Gamla Örebros februarimöte, som handlade om kartor. Under drygt en timmes tid hanns ett tiotal gamla kartor med. Göran Lindhé och Berndt Eliasson stod för kommentarer och bildvisning, men flera ur publiken var med och kommenterade, bland andra Jan-Åke Siljeström och Kent Ivarsson.
På Erik Nybergs karta från 1784 pekades det ut vilket område som blev drabbat av 1843 års stadsbrand. Drygt 30 gårdar brann ner och gjorde 200 personer hemlösa. En treårig pojke innebrändes tyvärr. Området var utefter Storgatan mellan nuvarande Järnvägsgatan och Östra Nobelgatan.
Det hade länge varit varmt och torrt väder och på förmiddagen den 2 juni hade en piga försummat att se till en uppeldad vedspis. Blåsten utefter den trånga Storgatan gjorde att elden spreds snabbt. I söder hejdades den av ett reveterat hus, och i norr av Hospitalbäcken.
Den avbrunna ytan kom aldrig att bebyggas av bostäder, utan här reserverades mark för Järnvägsbolaget. Ett gasverk, en snickerifabrik och en skola (Marsfältet) fick också plats. Dessutom ett övningsområde som användes av militären för marschering. Så småningom blev Marschfältet alltså Marsfältet.
Än idag är det inte några bostäder i området, utan här finns numera Rättscentrum, Polisen och Landstatshuset.